1.2.1 Kampen om det digitala samhällets infrastruktur

I det digitala samhället är kunskap basen för både ekonomi och offentlig service. Den som kan kontrollera kunskapens infrastruktur kontrollerar därför också samhället.

För bonden som ville anpassa sin traktor till sina lokala förhållanden var det förr möjligt att öppna motorn och med tillräcklig mekanisk kunskap och skicklighet förändra hur traktorn fungerade. Dagens traktorer är däremot datorer med hjul, och programmen som körs på datorn är olagliga att läsa eller förändra. Bara för storföretagen som kan sluta avtal med traktortillverkarna är anpassningar möjliga. Jordbrukssektorn centraliseras allt mer, och det är informationspolitiken som är i bakgrunden till förloppet. Patent tas på viktiga gener i grödor - de som ger motstånd mot vissa skadedjur, till exempel. Patent tas också på hela grödor, så att bara vissa företag får lov att odla vissa sorters potatis. Den bonde som sätter fel sorts potatis i jorden kan bli skyldig miljoner i skadestånd.

Läkemedelsföretagens vinster beror inte på maskiner som är överlägsna konkurrenternas, utan på patent- och forskningsportföljer. Stora delar av prisskillnaden mellan en Skoda och en Audi beror på accelerationen, och den styrs inte lika mycket av skillnader i motorns utformning och fysiska prestanda, som av datorkod som hos de billiga märkena begränsar bensininsprutningen och därmed motorstyrkan långt under motorns egentliga tekniska kapacitet. Därför bygger bilföretagen komplexa och dyra strukturer för att hindra oss från att programmera om deras bilar.

Dagens småföretagare är helt beroende av teknisk infrastruktur som de inte har insyn i eller kontroll över. Förr svor bönder över plötslig missväxt som förstörde årets skörd; idag förbannar småföretagare digitala plattformar för att de slutat visa företagarens varor för potentiella kunder, utan istället visar plattformsägarens egna produkter.

Nya lösningar och innovationer uppstår när kunskap sprids och tusen blommor blommar i försök att ta tillvara på den. Låses kunskap och information in och endast får användas för enskilda syften så hämmas utvecklingen. Informationsfrihet ger välstånd genom att skapa förutsättningar för mer kunskap och fler innovationer. Det gynnar såväl den som vill starta ett företag som den som vill köpa en hållbar glödlampa.

De som kontrollerar information, AI och digital infrastruktur kommer avgöra hur framtidens institutioner och samhälle formas. När skolor använder digitala lärplattformar kan de som skapar plattformarna styra den praktiska läroplanen. Om alla sjukhus använder en viss AI för att identifiera cancer i patienter kommer bara den som har tillgång till programmet kunna avgöra vilka tecken på cancer som ska kännas igen. Ifall bussarna kör sig själva bestämmer tillverkaren hur de ska köra.

De främsta konflikterna i 1900-talets industriella samhälle gällde kontrollen över arbete och industrier. I vårt digitala 2000-tal kretsar istället de stora konflikterna runt tillgången till och kontrollen över information, kunskap och teknisk infrastruktur.